En stor sten som fallit bort från mitt bröst

Äntligen hemma hos mina barn. Jag har längtat så efter dom.
Och sen var det en händelse som kunde skapat stora problem för ,ig som nu äntligen är löst.
Gud vad skönt det var att få komma hit och få brevet som fick stenen att falla.
Många är ni som talat om för mig att det inte kommer bli något, men hur kunde någon veta.
Samtidigt är det skönt för att då vet alla med säkerhet att jag hela tiden talat sanning. Inte för att jag trott att någon misstrott mig, men de som hört mig prata har ju bara haft min version att gå på. Och jag själv hade kanske haft ett visst mått av tvivel om jag hört historian. Men nu är det konstaterat att jag har talat sanning och att jag hade rätt hela tiden.

Men det är klart att det finns många knutar kvar att lösa upp innan mitt liv helt kan bli normalt.
Men nu kan jag på allvar ta tag i allt det andra som måste göras och gå stärkt in i det.
Jag vill bara göra en sak klart för alla som läser mina bloggar och det är att jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag har själv valt att sitta kvar i den situation jag hamnat i men äntligen men sent har jag vaknat upp och sett sanningen om det liv jag levt i......men synd om mig är det inte, men stark har jag däremot blivit och starkare kommer jag att bli för var dag.

Ja ja det denna dag och imorgon börjar en ny vecka med nya utmaningar.

Kram på er alla därute......så ses vi.

Anders