2012 börjar med rock´n roll....

Raketerna har slutat vina i öronen på mig och fingrarna har stilla börjat tina upp.
Så nu sitter jag här på årets oskuldsfulla första timmar och ser på tv och vad skådar mitt norra.
Jo, äntligen har radiotjänst förstått att jag vill ha valuta för de licenspengar som jag mot min vilja betalat i snart 18 år. Dom visar 2 och en halv timma med världens bästa band...EUROPE.
Tack svt. Tack för att ni äntligen tänker på mig.
Nu önskar jag mig bara av 2012 att:
....jag får bra betalt för huset
....jag får en shysst lägenhet
....jag får biljetter till den festival i Örebro som jag glömt namnet på men som europe ska besöka
....min fd fru kan börja prata med mig så vi kan ordna saker som måste ordnas
....jag kanske träffar någon trevlig kvinna att hålla i handen
....mina barn håller sig friska och får det bra
....jag får bra betalt för min bil
....jag kan få en ny bra bil
....osv
Kanske inte så att radiotjänst kan hjälpa mig med detta, utan det är nog jag själv som får se till att det händer. Och det kommer säkert att ske. För jag känner mig fri nu. Jag känner att allt är möjligt så varför inte. Nytt år , nya möjlgheter.
Den som för en sekund trodde att jag skulle lägga mig ner och böla över 2011 blev som det blev får allt tänka om. För på många sätt blev det som jag önskade mig. Ända felet var nog på sättet det skedde och att det borde skett tidigare. Men vem är jag att vara kräsen.....
Nu ska jag se färdigt på EUROPE och bara njuta av mitt 2012...

Sweet dreams out there........

Anders

Snart nytt år. Kanske Anders år?

2011-en summering...

Nu närmar sig slutet på ett år för mig, som när det inleddes inplanerades på sin höjd en höjdpunkt i form av en möjlig resa med familjen i slutet av året. En resa blev det alltid....
Kanske inte riktigt den eventuella solsemester som vi önskat.
Eller kanske blev det det ialllafall, åtminstonde för mig till slut. Semester allltså.
Hur tänker han nu? Kliar sig säkert du i håret som läser detta och undra.
Ja hur tänker jag?
Ja en solsemester är det ju knappast, för varmt är det då inte och bada kan man inte.
Jag tänker så här. Början på seperationen var full av obehagliga överaskningar och händelser.
Det kan då liknas vid när man sitter på planet till semstern och man hamnar i tumult i luften.
Det skakar och har sig. Man är lite skraj och undrar hur det ska gå. Men man vet ändå att det kommer gå bra och att någonstans längre fram så kommer man landa tryggt och säkert till slut.
Var jag befinner mig just nu på flygresan? Jo nu har tumultet lagt sig och jag bekantar mig med mina medpassagerare och ser om det finns någon som vill tillbringa lite semester med mig.....när vi landat.

Och kanske blir det mitt år nästa år 2012. Kanske blir det ett år fullt av nya upptäckter, gamla och nya bekantskaper och en massa nya upplevelser. Jag tror att 2012 kan föra mig frammåt som människa och utveckla mig som person mer än vad kanske hela 2000-talet har gjort.
Så jag tror att 2012 kommer innebära många nya och roliga händelser för mig och mina barn.

Så nästa år kommer det säkert finnas mycket att skriva om vad som händer i kvadraten.....
Så håll till godo det kommer mera...........
Nu blir det strax allum och någon biofilm kanske pizza osv.......

Ha det gött

Anders

Julstämning????

Julen är här. Är den verkligen så härlig som man förväntar sig att den ska vara.
Jag säger inte att jag inte gillar julen. Men någon julstämning har jag inte haft på flera år och iår blir det inte så mycket av det heller. Tro inte nu att det inte ska bli roligt att träffa de personer jag ska göra idag julafton, för det ska det. Men jag kommer för första gången inte ha någon att fira den tillsammans med.
Även om det kunnat kvitta på den fronten de senaste åren.
Men framförallt så blir det tråkigt att inte få fira med mina barn.
Men sen är det oxå så att julen består av en massa måsten. man måste köpa julklappar och det sker ofta när alla andra måste göra det oxå. All julmat som måste handlas osv. Annars blir det ingen riktig jul. Tror man.
Men varför kan man inte bara se julen som ett sätt att träffas och ungås och ta hand om varandra.
Just det att bara ta hand om varandra och se och uppmärksamma varandra är något som jag tycker vi missar idag. det kostar ingenting att göra det, men det ger så mycket glädje tillbaka. Mer än vad alla pengar i världen kan ge. Vi är så fixerade idag på att vi ska ge så dyra julklappar hit och dit för annars kanske de man ger till blir besvikna. Men det kanske räcker med en fin tröja eller rtt par snygga strumpor. För den som du ger det till kanske uppskattar det för att det kommer från dig och att du har en tanke bakom. Vi kanske ska börja lära oss att ge någonting till den man tycker om som har en tanke bakom. Sen om det inte kostar en kron eller flera tusen spelar egentligen ingen roll. Utan det är tanken, tiden och mödan bakom som man lagt ner på att få fram just det till just den person du älskar som är det viktiga. Det är det som du får mest tillbaka av.
så försökte jag alltid göra i mitt förra förhållande. Jag kanske inte var den som köpte blommer till henne i parti och minut. Men jag kunde lägga ner månader av tid och engagemang på att hitta just den presenten eller upplevelsen till henne på jul, födelsedagen eller för den delen bröllopsdagen som jag visste hon skulle bli jätteglad för men hon aldrig kunde veta innan.
Som tex när vi hade våran 5 åriga bröllopsdag. Då bokade jag samma typ av hotellrum på samma hotell som vi hade på bröllopsnatten. Jag beställde en kopia av brudbuketten och bad hotellet att dom skulle ta in den och ställa den på rummet när vi kom.

Eller när hon fyllde 25 då ordnade jag så att några vänner till oss samt en gammal vän hon inte träffat på länge skulle ses på danmarksterminalen så vi tillsammans skulle åka till Danmark och bada på hotellet i fredrikshamn. Hon visste ingenting men jag lurade henne till terminalen och sa att vi skulle stanna där och bara äta frukost innan vi skulle åka vidare på ett kalas till min morfar. Då satt vännerna där och hon undrade vad dom skulle göra. Åka till Danmark sa dom. Det vill jag oxå göra sa hon men det kan vi ju inte för vi ska på kalas till Anders morfar. Men då tog jag fram biljetterna och sa att vi ska oxå åka och grattis på födelsedagen.

Det var bara några exempel på överaskningar som jag gav henne. Och trots att jag aldrig fick någonting tillbaka så gjorde jag det för att glädja henne. För ingenting gjorde mig så lycklig som att se henne lycklig. Och det är lite dit jag vill komma. Det är roligare att ge när personen verkligen uppskattar det man får och det finns en tanke bakom.

För min egen del så kan det räcka om den jag är tillsammans med bara säger och visar vid sådana tillfällen hur mycket hon tycker om mig och hur lycklig hon är att få vara med just mig.
Det kostar ingenting i pengar. Men det kostar något som är så mycket mer värt. Ens egen tid och kärlek. Att ge lite av sig själv till någon annan.....

Ok det blev lite långt nu men det var ett tag sedan jag skrev nu.
Men tänk på att ta hand om varandra och vårda varandra ömt. '
För ni vet aldrig hur länge det varar.
Men så länge man tar sig tid för varandra och bara för ett tag tar hand om varandra så ökar förutsättningarna för att det ska vara livet ut.
Och ta aldrig varandra för givet. För då kommer det sluta illa.

Så alla vänner och ni där ute som läser denna blogg. Tänk på det. Julen handlar om att ta hand om varandra och se varandra och inte om en massa stress och måsten.......

Vi ses i drömmarna.....

Anders

Varför är det så svårt med tålamod

Tålamod.
Det är något jag måste lära mig att ha. Ibland blir jag inte klok på mig själv. Å ena sidan kan jag planera saker som jag vet ska hända om en väldigt lång tid. Sen händer det alltför ofta att jag har svårt att vänta på att saker ska hända. Nu är det kanske så att vissa saker kan jag faktiskt vänta på men andra saker går jag och tänker på hela tiden. Jag målar upp olika situationer i huvudet. Att så händer om jag gör så och si händer om jag gör så. Som jag tror att det ska hända. Jag borde lärt mig vid det här laget att det väldigt sällan blir så som jag tror. Jag kan tänka väldigt rationellt och förnuftigt. För jag vill vara det. Och de flesta jag känner ser mig som en sån person. Men när jag är i min ensamhet så tänker jag och jag tänker och jag tänker.......Ibland driver det mig till vansinne. Inte för att jag visar det. För det gör jag aldrig.
Jag har ofta hamnat i situtioner som till en början verkar bra för mig. Men när jag börjar tänka på vad det egentligen innebär för mig så blir det antingen så att jag vill veta med än gång och då skrämmer jag iväg det som kunde blivit bra. Eller så vågar jag inte ta reda på sanningen utan drar på det om och om igen. För då tänker jag att om jag tar reda på sanningen så kanske jag får ett svar som jag inte vill ha. Det händer inte så ofta. Men de gånger som det hänt och jag inte vågat säga något då har jag gått miste om saker som helt kunnat förändra mitt liv.

Jag har även upptäckt med mig själv att jag behöver uppmärksamhet och mycket uppmuntran av min omgivning. Inte så att jag nödvändigt måste stå i centrum. Men jag vill bli sedd och bekräftad av människor som inte måste se eller bekräfta mig.
Ibland känns det som att jag inte har något att komma med. Vem kan tycka om mig. Varför tycker man om just mig? Vad är bra med mig. Ibland är jag killen med världens bästa självförtroende. Men innerst inne är jag väldigt osäker på om alla verkligen tycker om mig. Men ändå så vet jag att ingen vill såra mig avsiktligt.

ok nu blev det väldigt djupt. Men det är klart jag är inne i en fas nu när det händer mycket och ingenting. Men jag hoppas att alla förstår mig.

Kram Anders

Komunikation är A och O.

Att leva i en relation kräver ett antal ingrediemser.
Förståelse, kärlek ödmjukhet och komunikation.
Allt det där finns i början. Annars hade man aldrig blivit kära i varandra.
Och man hade aldrig börjat bygga ett liv tillsammans. Man börjar bygga sitt förhållande och allt går framåt och man är lyckliga. Man undanröjer de problem som finns i vägen.
 Man kanske får barn gifter sig och får fler barn och så fortsätter det så.
Så var det för mig i mitt förhållande. Träffade en snygg tjej som ville ha mig. Och jag var berädd att göra allt för henne och det gjorde jag. Kanske lite för mycket. Men jag var blind. Jag såg inte att för varje gång jag gjorde något för att hjälpa och underlätta för henne utan att få något tillbaka så försvann en liten del av mig. Förståelsen för mina känslor och behov hade hon inte. Eller så försvann den på vägen.
Men hon hade ju kärleken och ödmjukheten till mig.
Trodde jag. Den försvann med när hon ville lämna mig. Och det gjorde hon.
Vad hade jag kvar? Ett brustet hjärta och en besvikelse. Efter allt jag gjort för henne så gick hon bara.
Utåt var jag arg på henne men i mitt inre ville jag ha henne tillbaks. Så vi träffades och hon fick det hon ville ha. Jag med. Och sen gick vi skiljda håll.
Men efter ett tag så ville hon ha mig tillbaks igen.
Min hjärna och mitt förnuft sa nej men inte mitt hjärta. Det sa ja. Det funka ett tag. Men jag började inse att jag vi måste kunna kommunisera med varandra. Tala om för varandra hur vi känner och vad vi vill med förhålllandet. Åt vilket håll vi vill i livet. Vilka mål med vårat gemensamma liv är.
Fast här blev det en envägskommunikation. Jag sa vad jag kände och ville men hon sa aldrig vad hon ville eller tyckte. Det skapade många gräl och bråk. Men det hände aldrig något. Vi kom ingen vart.
Jag började inse att det inte var detta liv jag ville leva resten av mitt liv.
Skulle jag lämna henne nu? Kan jag det? Det fanns hinder och problem med det.
Vi har ju barn och hus ihop. Så även om jag ofta tänkte att jag ville lämna henne så gjorde jag inte det för det kändes fel mot barnen. Dom skulle bli så ledsna, Så jag får väl fortsätta och leva i ett förhållande som inte gör mig lycklig.

Men allt var sedan länge redan  förstört. Kankse redan innan vi köpte huset. Det var nog bara ett sätt för att få något annat att engagera sig i och på något sätt skulle det ge äktenskapet en nystart.
Ett till barn fanns med i bilden oxå. Men där satte jag stopp.
Sen hände en del saker som gjorde att vi beslöt oss för att gå skiljda vägar.
Hade vi kommuniserat med varandra tidigare eller om hon sagt vad hon kände och ville så kanske vi inte hamnat där. Och jag skulle ha pratat med henne tidigare om vad jag ville. Och om hon då inte hade accepterat det så hade äktenskapet upplösts tidigare och vi hade kommit längre i våra liv nu.

Vad vill jag säga med detta. Jag vet att det finns människor där ute som känner samma sak.
Att man inte hittar sin plats i sitt förhållande. Gör inte samma misstag som jag gjorde och bara gå och acceptera att det är som det är. Utan gör något åt det. Snälla. För eran egen lycka. För den andre kanske inte förstår hur du vill ha det. Och då är det inte lätt för den personen att ändra på sig eller det som är fel. Men om du gör det och den personen ändå inte vill lyssna och ta till sig av dina känslor och behov så borde du fatta ett viktigt beslut. Oavsett hur eran livssituation ser ut med barn och allt.
Vem vet den personen känner kanske samma sak.
För gör man inte varandra lyckliga längre som man och kvinna så är det bättre att gå och utgå ifrån det och bygga ett nytt liv med de erfarenheter man har.

Begrunda detta noga där ute nu för jag vill inte att ni går lika länge som jag och är olyckliga.....

Anders

Kvadratens historia

Kapitel 1

80 talet...

Den här historiens början utspelar sig på det sena 80-talets glamorösa dagar.
Det är samma tid som Europe gjort en hejdundrande succe ute i världen.
Och 80 tals hårdrocken hade sin stora orgie i framgångar.
Mitt i allt detta så finns lilla jag. Jag befinner mig i den tidiga tonåren.
De åren då man börjar intressera sig för en väldigt viktig sak i livet. Och det är inte idrott eller musik.
Musiken hade jag redan upptäckt. Europe. Det var mina stora idoler. Jag vet att jag tittade på svt 1 och på den tiden fanns det typ bara svt 1 och svt 2. Jag såg på svt 1 en konsert med Europe från solna hallen i stockholm och blev alldeles såld. Den här musiken var fantastiskt bra.
Jag hade gått omvägen genom Howard Jones, Alphaville och A-ha. Steget kan tyckas var långt musikmässigt sett. Men keyboardslingor var väl det som fick mig att gå igång. Och de hade de gemensamt.
Men tillbaka till mig och vilken intresse som växte sig allt starkare i den lilla tonåringen. Tjejer.
Det hade väl alltid varit ett stort intresse från min sida men intresset för mig kanske inte var lika stort hos dom. Eller rättare sagt lika med noll. Ingen ville se åt mitt håll. Kanske för att dom i sin tur inte tyckte killar var något att ha då för nu snackar vi lågstadie.
Jag minns tex en lek som ofta lektes på skolgården. Pussleken. Alla killar eller pojkar i klassen sprang runt som yra höns för att inte bli pussad av en tjej för det var ju äckligt. Medans jag stog där mitt på skolgården och bara väntade på att någon skulle pussa mig.
Men det var det ingen som var intresserad av. Vad gjorde jag för fel. Varför ville ingen pussa mig. Det är ju fritt läge. Hur lätt som helst att bar springa eller för den saken kanske bara gå fram till mig och ge mig en puss. Men nej. Det hände aldrig. Jag var ful. Jag var inte söt. Det fanns andra pojkar i klassen som tjejerna var mer intresserade av att fånga.
Det slutade då ofta med att jag gick och satte mig på en gräsplätt och lutade ryggen mot skolans gula tegelvägg med raklånga ben och filosoferade samtidigt som jag pillade på några maskroser.

Och kanske var det där som jag funderade på hur jag skulle behöva vara för att en tjej skulle bli intresserad av just mig.
Planen var eller tanken var att bara vara snäll och lojal och ställa upp för alla tjejer som i framtiden i huvudtaget skulle kunna visa minsta lilla intresse för mig.

Nu åter till det sena 80 talet glamorösa dagar och mina tidiga tonår.
Nu har jag växt till mig och utvecklats åt ett håll som kanske skulle kunna intressera tjejerna.
Men hur skulle jag få kontakt med dom undrade jag? jag vågar inte gå fram och säga hej vill du ha chans på mig? Nej det var jag alldeles för blyg för. Men då fanns det hjälp att få.
kanske från ett håll som jag tidigare inte trodde skulle vara möjligt.
I alla skolor och alla klasser så finns det en kille som är den tuffa killen. I det här fallet var han inte bara bråkig utan även en favorit bland tjejerna. Och det blev tydligare och tydligare genom åren i mellanstadiet att det var så. För även om han ofta ställde till det och bråkade med tjejerna i klassen så var han ändå deras favorit. Jag var den ända killen iklassen han behandlade så. För dom andra killarna sa ifrån och gjorde motstånd. Det gjorde inte jag. Jag lät honom ofta skojbråka och brotta ner mig på skolans golv. För han trodde att jag var svag och då var jag ett lätt byte.

Men sen när vi kom upp i sjätte klass då sa jag ifrån och brottade ner honom tillbaks. Och sen den dagen så rörde han mig aldrig mer. Tvärtom han blev en väldigt bra kompis. Och hjälpsam.
För var det någon som kunde prata med och charma tjejerna så var det han.
Och han hjälpte även mig med den biten. Kanske på ett lite udda sätt.
Det kunde gå till så att han gick fram till en tjej som han visste var intresserad av honom och säga.
Om din kompis blir ihop med min kompis så blir jag ihop med dig.
Och det funkade. Jag fick tjejer på det sättet i början. Inte bara i klassen utan även utanför.
Kanske lite som utpressning. Men mig gjorde det inget. Och jag förstod kanske inte alltid att dom blev tillsammans med mig för att dom egentligen ville ha honom.
Det blev aldrig långvarigt och ofta heller inga pussar.
Men jag lärde mig nog mer än vad ja då förstod.

En gång tex på ett disco i högstadiet så satt jag på en stol och låtsades vara ledsen. Jag hade sett en snygg tjej som var långt över min nivå. Men hon var alla gånger en som han kunde få.
Jag satt på stolen och såg lite ledsen ut. Min kompis gick fram till henne och sa att jag var ledsen och pekade på mig. Jag kommer inte ihåg vad vi sa att jag var ledsen för för det var ju bara fejk.
Men det funkade. Hon kom fram till mig och frågade varför jag var ledsen och så antagligen av medmänsklighet och medkänsla så dansa hon med mig. Lyckan var gjord.

Slut på veckan

Nu är det söndag och det ska packas. Helgen har varit intressant på många sätt.
Men det håller jag för mig själv varför den varit det.
Men jag kan säga att jag inte blivit besviken på den iallafall.
Och nu ska jag strax iväg och handla mat inför nästa vecka och äntligen igen få träffa mina barn.
Jag skrev för ett tag sedan att löpningen skulle ta över. Tyvärr blev det inte så.
Men nästa vecka ska jag göra ett nytt försök att komma igång med det. Kanske redan ikväll.
Men vi får se om vädret tillåter en uppfriskande löparrunda.
För även om vikten ligger konstant (även om den inte är viktig) så känner jag att kroppen nästan skriker efter träning. Den behöver det nu....

Jag har även börjat fundera lite på att skriva en bok. Iallafall göra ett försök.
sen kan jag inte lova att den blir bra. Men det kan vara lite kreativt. Och kreativitet behöver jag nu.
Ok mer kul än så här blir det inte idag.
Men jag kan inte komma på jättebra och isiktsfulla texter varje dag....

Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.............

kram Anders

Du bestämmer över din lycka

Skapa din egen lycka

Ibland tar sig livet märkliga vägar. Man hamnar i situationer man inte förväntat sig att hamna i.
Vad gör man då? Vilken väg ska man välja? Ska man välja den gamla vanliga vägen som man alltid gått i alla år. Man vet vad man har och är nöjd med det.
Men ska man verkligen vara nöjd med det.
Visst det är klart att väljer man den andra nya vägen så finns det kanske ingen återvändo.
Men då har man provat den. Och alltid kommer man hitta den vägen som är rätt i slutändan.
Men tyvärr är det så att man ofta väljer den invanda vägen. Men gör det än själv lycklig?
Eller väljer man att stanna kvar på den vägen för att inte såra andra eller göra andra ledsna och besvikna.
Det är det man måste fråga sig själv. Är jag lycklig idag eller finns det något som kanske kan göra mig lyckligare. Och är svaret ja, då ska man nog fundera på om man gör rätt i att stanna kvar i det gamla.
För även om det alltid finns människor i ens närhet som kan bli sårad av de val man gör så måste man i slutändan se vad som gör än själv lycklig, För är man lycklig själv så ser andra det och blir lyckliga av det. Till slut. Jag vet det är inte lätt. Men det är de tuffa valen som gör att livet går frammåt och som gör att man lever.
Ibland är gräset grönare men inte alltid.
Ibland måste man vara självisk och tänka på sig själv. Men vi är människor. Jag är människa. Men vi ser ofta inte till våran egen lycka utan bara till andras och tror att är dom lyckliga så blir jag lycklig.

Jag har varit på en sådan väg där  jag trodde att är hon lycklig eller gör jag henne lycklig så blir jag lycklig. Men det funkar inte så. Och det var inte så. Hade jag förstått att göra något åt det tidigare så hade jag suttit i framsätet istället för att sitta i baksätet. Nu har jag kravlat mig fram till framsätet men det tog en stund. Men hade jag tagit tag i mig själv och verkligen gjort något åt den olycka jag kände inom mig istället för att tänka på alla  andra så hade jag  varit längre fram idag. Jag hade själv kunnat bestämma min egen väg och riktning som jag skulle gå.
Nu blev det en lång omväg.

Jag vet att det är fler än jag som känner så där ute. Och ja jag vet att det är svårt att bryta upp något man byggt upp.
Men fråga dig själv då. Vill mitt hjärta bygga vdare på detta eller har det tagit stopp?
Våga släppa taget. Våga göra dig själv lycklig......


Dreamer........

En skön dag i kvadraten...........

Idag hade jag ett givande möte. Personen jag träffade kommer vara till stor hjälp framöver.
Ni som känner mig förstår vad jag menar. Ja jag är lite kryptisk nu....
Men det är bäst så, så att jag inte avslöjar för mycket.
Nu börjar pusselbitarna falla på plats i kvadraten.....
Det är inte så omtumlande längre när allt börjar lägga sig och man får lite insikt i sitt liv.
Jag vet nu vad jag inte vill ha i mitt liv och det är alltid en bra start. Det är en bra utgångspunkt.

Nu blir det inte mycket mer.

Men här kommer en liten dikt. Sen ska jag ringa mina barn och sen läsa lite....

Love scares me

Every day when i look out of my window

I can see you walk by the riverside

You have brown eyes and long dark hair

I want to touch your hair

Look into your deep brown eyes

You always look so sad and lonely

You know i want to run down and give you an helping hand

But i cant

I´m to scared

Love scares me

i don´t know why

I want to give you an helping hand

But i cant

I´m to scared

Love scares me

Every day

When the sun goes down

I can see you stand on the bridge

You always cry

I can see the tears roll down from your brown eyes

That makes me sad

I want to run down to the bridge and hug you

You know i want to run down and give you an helping hand

Då var det det där med engelskan igen men håll till godo och ha överseende............

See you

Anders

Bok nummer 2

Bok nummer två??
Jo det är sant jag har börjat läsa en bok till. Den förra boken "Rockstjärnan gud glömde" av och med
 Kee Marcello läste jag ut för ett par veckor sedan. Och för er som känner mig kan ni nog gissa vad boken jag läser nu handlar om. Jo europe. "Only young twice" den sanna historien om Europe.
Det kanske är lite nördfaktor över det hela men låst så vara.


I vår kommer deras nionde studioalbum. Det är en av sakerna jag ser framemot i mörkret som nu råder.
Nej så mörkt är det inte längre. Jag börjar så smått vänja mig vid mitt nya liv som varannan veskas far.
jo jag är far hela tiden men det är inte förräns nu när man inte ser sina barn hela tiden som man inser hur mycket dom betyder för mig och hur mycket jag älskar dom.
Det var jobbigare att lämna dom igår än det var första veckan.

Nu känns det som om det blir mindre och mindre som jag har att skrivaom  men det händer inte så mycket intressant just nu. Men bara lugn det kommer säkert finnas mer längre fram.

Jag tänker i allafall vara så generös så jag ska bjuda på en dikt/text som jag skrev för kanske 15 20 år sedan. Vi får väl se vad ni tycker.

Goodmorning girl

My heart is varm of love

Love that i give you with joy and happines

The first time that i saw you

My eyes melted into your kristalleyes

When the time past us i felled deeper and deeper 

in love with you

Goodmorning girl
How do you feel
Do you want me
Am i the happy one who is going to have your heart
Goodmorning girl
I want to tell you four words
I love you baby
And you know thats true

And everytime i hoped that you are in love with me
Or that you would be that when the time is right
Caurse you are the only girl i want in my life know
i wish thats not to good to be true

Goodmorning girl
How do you feel
Do you want me
Am i the happy one who is going to have your heart
Goodmorning girl
I want to tell you four words
I love you baby
And you know thats true

You are very preaty
And you gote beautiful eyes and blond hair
Even if you don´t say mutch
You look very ineligent to me
With other words you are a wonderful girl
You are the girl i thought i never would find
But i did


Ok engelskan är kankse inte den bästa men ni får ta det för vad det är.
Hoppas ni tycker det är bra iallafall.
Håll till godo .till nästa gång.

Anders J

Fullt ös medvetslös

Har nu gjort första riktiga veckan ensam med mina barn. Det var underbart att få vara med dom.
Men det var jobbigt och stressigt att lämna dom.
Det var nästan så att jag inte hann med allt jag skulle göra innan jag skulle lämna över huset.
Det var mat, tvätt städning och bäddning av säng. dessutom skulle jag packa för att ha saker när jag kom till mor. Sen att komma ihåg alla saker och papper som jag skulle ha med så jag slipper åka tillbaka och hämta saker under veckan. Men jag tror att jag fick med mig allt.
Så nu börjar en ny arbetsvecka nästa vecka och en hel vecka utan mina barn. Men jag kommer kunna prata med dom varje dag iallaafall och säga godnatt.

Ok och när jag kom till mor så tog det inte lång stund innan det blev kalas med bror syster svåger svägerska och syskonbarn. Det var kul men det blev fullt ös. Så nu blir det snart lite lugnare.
Men nästa vecka blir det mycket möten hit och dit. Men det lugnar sig nog efter den veckan. och jag får lite lugn i tillvaron. Och snart är det jul och det kan vara kul.
Jag önskar jag hade någon att hålla i handen till jul men det kommer nog nästa eller näst nästa eller någon gång. Det får bli en senare fråga.

Ja ja det  var allt för denna gång. See you tomorrow...........

Nu är det fredagsmys

När jag kom hem från jobbet idag så kände jag bara, vad skönt!!!!!
För nu är det fredagsmys med barnen. Ok det har inte startat än.
Men först var det som vanligt tacos. Sen göra iordning i köket och sen en powernapp på ca 15-20 min.
Och nu har vi precis varit nere på hemmakväll och hyrt sex filmer. 2 var. Plus godis och julmust.
Och nu har jag satt igång en maskin disk och ska snart göra en sockerkaka till mig och barnen.
Sen ska vi sätta oss tillsammans med godis julmust och sockerkaka och titta på Bilar 2.
Det ska bli alldeles underbart. Om jag inte somnar förstås. Det kan ju faktiskt ske.

Ok nu är det bara tre veckor kvar på det jobbet jag är nu. Jag kommer sakna mina arbetskamrater men inte arbetsuppgifterna. Dom kräks jag på snart. det blir blott andra  gången som jag byter jobb på volvo och första gången jag inte kommer stå på banan mer på dessa 18 år. En lojal medarbetare med andra ord.

Sen måste jag tillägga att det är kul att vintersäsomgen på tv har börjat. Idag tog Carl Johan Bergman sin andra seger. Grattis CJ!!! Och imorgon fortsätter det med skidskytte, längd och alpint.

Ok nu ska jag göra sockerkakssmeten så det blir någon sockerkaka......

Ha det gött där ute så hörs vi säkert.

Kram Anders J